Vart rätt fullt upp på sistone, så bloggen har inte haft så hög prioritering, och kommer inte heller att ha det på ett litet tag till misstänker jag. Linny mår bra *peppar peppar*, huvudsaken just nu och vi tar det lite som det kommer. Promenader och träning inplanerat inför helgen för hennes del :)

Go och glad kexchoklad - och lite lagom crazy :))

När det är så varmt som det har varit de senaste dagarna, med temperaturer uppemot 30 grader, så behöver man svalka sig :)

Efter 11 dagar med promenader, bus, lek och träning - trots medicinökning - så fick vi sent igår eftermiddag ett nytt anfall. Lika tråkigt som alltid och som alltid kraschlandar man lite fint efter det. Anfallen är inte lika kraftiga som de var tidigare, men de kommer tyvärr tätare. Vad det blir av detta återstår att se.

Idag har hon haft en hel vilodag, morrondagen...ja den tar vi som den kommer.

Mattes hjärta, om du visste hur ont det gör i mig <3

Busvända i skogen idag med söta Naja :) Bägge blev väldigt fina kan jag lova ... el vänta nu, nää inte direkt ;)

Igår var vi och tränade på hundarenan tillsammans med Clara och Sendit och Kristina och Hobbe. Två timmar hade vi bokat och Linny var såå taggad :) Hon gav verkligen allt igår och lite till, och då var det bra varmt där inne (lite AC kanske inte hade vart fel att ha därinne? :/). Det var så härligt att se henne jobba och verkligen vara i sitt esse! Att hon haft ett anfall kvällen innan fanns det inte ett spår av. Hade man inte vetat om det hade man aldrig kunnat gissa det. Faktum är att vet man inte om att Linny har ep. skulle man aldrig tro att det är nåt fel på henne. Ni som var med igår, och ni som träffat Linny, får gärna rätta mig om jag har fel.

Full fart, lika intensiv och arbetsvillig som alltid och totalt nöjd när vi kom hem :) Kunde inte önskat mer :)

Clara tog som vanligt väldigt fina bilder och här kommer en smärre bildbomb. Tvärniten hon gör i inkallningen med ställande fångades fint på bild!

Jaha, då var det dags igen. Ännu ett anfall. En vecka sen sist. Lungt och stilla och så sätter hon igång och krampar. Vad säger man, mer än att det är ett jäkla elände? Veterinären igen i nästa vecka - lika bra att slå upp campingtält utanför för vi hinner ju knappt mer än hem innan vi ska dit igen. Blir med all sannolikhet ännu en höjning av medicinen, vilket kommer innebära flera veckors trötthet för Linny's del då hon i princip inte orkar något. Hon hinner inte mer än slippa biverkningen innan det är dax att höja igen och en ny omgång med biverkningar börjar. Det är helt galet detta. Kan hon inte få slippa detta elände, eller iaf få ha långa perioder mellan anfallen? Hon har för tusan bara precis fyllt tre!

Ord finns verkligen inte för att beskriva hur det är att se sin goa, glada tjej rätt vad det är sätta igång och krampa, hela kroppen stel, med ansiktet förvridet och fragda rinnandes ur munnen. Hur det är att i panik springa upp och grabba tag i medicinen och frenetisk leta sig fram bland päls och kiss samtidigt som kroppen krampar och ge henne den i rumpan. Förvirringen hos henne efteråt är inte rolig heller, se hur jobbigt hon har det med att komma ner i varv och försöka förstå vad det var som hände. Och inte kan jag förkalra för henne heller. Lovar, man kan bli gråtfärdig för mindre.

Vi var ju hos veterinären i måndags och tog prover och kollade ögat. Ögat har läkt fint, men då pupillen fortfarande är stor så ska vi fortsätta undvika solen - vilket är betydligt svårare än man kan tro, speciellt som solen tydligen bestämt sig för att skina till max nu på sistone. Jag kan lova att när pupillen väl dragit ihop sig igen så kommer det spöregna i två veckor... Så nu går vi ut tiidigt på morgonen och går en ordentlig långvända och sen tar vi bara snabbrastningar under dagen och håller oss inne med fördragna gardiner. På kvällarna åker vi ut till ett område där det är väldigt gott om skugga så hon kan rasa av sig, busa och få träna lite. Vi skyr verkligen solen som vampyrer just nu ;)

I helgen har vi iaf bokat två timmars inneträning med Clara och Sendit så hon ska få sig ett ordentligt pass - ska bli väldigt roligt och välbehövligt! Och skönt att slippa hoppa mellan solstrålarna...

Hon gjorde ett otroligt bra fritt följ häromkvällen när vi tränade lite, så otroligt nöjd med henne! Att det blev en grov förarmiss är en helt annan sak ;) Hade med skiftena ligg-sitt-stanna och jag blev något (minst sagt) förvirrad så det blev två sättanden. Träna på att komma ihåg vilken ordning jag har tänkt mig skiftena är verkligen något jag måste träna på!