Herregud vilka stolpskott det finns!! Ute på snabbrastning med Linny, ska precis svänga hem igen när både jag och L ser att något springer utmed vägen. Trodde först det var en hare, för det finns rätt gott om dem häromkring, och misstänker att L trodde detsamma, men det visade sig vara en lös hund som kom farande. Tar in L bakom mig och inser precis när jag ska ryta till att hunden är inte det minsta intresserad av oss, den springer bara i panik! :O Till råga på allt är det en väg precis där, ingen rusningstrafik en lördag morron men det kommer några bilar. Hunden springer kors och tvärs, stannar till, stirrar runt, fortsätter. Jag och L följer efter den så gott det går, tappar bort den ett par gånger, men lyckas få syn på den igen. Jag skulle som sagt bara rasta en snabbis så jag har ju ingen mobil med mig inser jag, så ringa polisen är inget alternativ. Gå hem kändes inte som alternativ det heller - tänk om det vart min hund!

Tappar bort den en längre stund, börjar gå tillbaka dit jag såg den sist och får tack och lov syn på den igen, springandes tvärs över vägen - och precis då kommer det en bil!! Jisses! Hunden rusar vidare, springer bort mot spårvagnshållplatsen och börjar springa utmed spåret, dvs staket på bägge sidorna(tack snälla för att spårvagnarna precis åkt åt båda hållen) vänder efter ett tag och springer utmed gångvägen som går bredvid vidare mot husen där vi bor. Följer fortfarande efter den när den lyckas försvinna igen.

Går runt lite och får syn på den bortöver mot fotbollsplanen där vi brukar träna - och sen ser jag en människa! Ja, nån mer som försöker få tag i den, tänker jag, hunden springer vidare, dock verkar den lugnare nu, åt ett håll, personen går åt ett annat. Ökar på stegen samtidigt som tanken slår mig att det kanske är ägaren ?? Kommer hyfsat ikapp och ropar på personen som vänder sig om, "är det din hund som har hållt på att springa runt här i området?" frågar jag och får ett lamt "jaa" till svar. Det var lite som om jag frågat om det var uppehåll O.o Fortsätter med att säga att den sprungit runt på vägen ett bra tag och höll på att bli överkörd... "oj då" säger människan, lika lamt! Men vad i ....!!  Säger ( ni som känner mig vet vilken hård ton jag kan få) att hon får faktiskt ta och hålla sin hund kopplad om hon inte har ordning på den.... vad får jag till svar? Jo ett lika lamt "jaa"..... samtidigt som hon vänder sig om och bara fortsätter att gå!! Men på allvar! Ilsknar till ordentligt och ropar efter henne att "ja du verkar ju verkligen bry dig!!" Pucko lägger jag till lite fint oxå, nej inte speciellt moget, men jag var så arg! Kan ju dock lova att jag censurerade mig själv riktigt ordentligt.

Hon bara gick, brydde sig inte ett dugg!! Hade det vart min hund hade jag vart totalt förtvivlad och panikslagen samtidigt som jag sprungit runt, letat och ropat. I hennes värld var det ungefär som äh men det är ju bara en hund, inte så noga.... Jag får bryt på sånt, då ska man för f*n inte ha hund!! Det finns såna idioter så man knappt tror det är sant!

Vad är det för fel på folk?!?!

 

C.J.

22 december 2012 09:31

Ordentligt rikspucko!

http://mightytigress.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag tog Linny sitt sista andetag. Fyra anfall under natten, ett femte hos veterinären. Hon somnade lungt och stilla i mina armar. Finns inte ord för den smärta jag känner. Linny har fått frid iaf. Kommer alltid minnas hennes glädje, hon var verklige...

I början av detta året, när livet helt plötsligt tog en oväntad vändning och Linny's epilepsi bröt ut, gjorde jag en massa efterforskning gällande hundarna i hennes stamtavla. Efter mycket letande, många samtal och en hel del välbehövlig hjälp utmed ...

Idag var det otroligt fint väder om än kallt, men det hör ju årstiden till :) Nästan varit en hel pausdag bortsett från lite skogsbus. Linny hade inga större klagomål, skönt att vila upp sig lite och ligga och tugga på ben medan matte får gjort det h...

Jag har många gånger funderat på om jag ska ta upp bloggandet igen, men det har inte blivit av. Nu tänkte jag göra ett nytt försök. Det är 10 månader sedan epilepsin kom in i vårt liv, 10 månader med oändligt mycket undersökningar, prover, medicin...

Den senaste tiden har vart ett enda virrvarr av veterinärbesök, mediciner, sjukdom och olycka... de senaste 7 månaderna för att vara mer specifik. Jag har tappat räknigen på hur många gånger vi fått åka in och senast idag var det dax igen och imorrn ...